Vett och etikett

För den som inte råkat så illa ut kan jag bara meddela att Jag på dåligt humör är nog något av det värsta någon kan råka ut för. Efter en nära på total sportlovsupplevelse var dagen god. Snö innanför kängorna, heldoftande av bränd surved och ljummen falukorv och efter en pulkbackeupplevelse var jag ändå förnöjt välmående med barnen och solen sken.

Det ska mycket till för att jag ska uttrycka min irritation mot min egen riksorganisation, kanske börjar det bli riktig norrlänning av mig, närapå inlandsbokänsla... Att mitt skånska temperament då är toppat med ännu sydligare påbrå är smärtsamt kännbart, i kväll. Men det är kanske priset för regeringsmakten. Ordning och reda fick ett annat jobb och arbetsuppgifterna med vett och etikett verkar vara en obesatt post. Kanske något jag kan söka - senare. Luleå verkar redan vara raderat från Sverigekartan. Att vi finns, har såväl mail som mobil och dessutom arbetar efter en kvalitetspolicy i partiet lokalt kan tänkas vara något att exportera söderut. Måttet är rågat för mig. Då jag själv kan räkna ut att ett antal tior av mitt arvode borde inberäkna viss lojalitet kan jag inte uttrycka mig mer precist. Men partisekreterare Flanking har ett samtal att vänta då jag lugnat ner mig.

Den gode Frank Nilsson, just nu i Washington fick mig på tråden. Alltid lika hjälpsam. Han är med och träffar president Buch i morgon. Skjortfärg? Blå fick jag veta. Tala om insiderkänsla. Undras vilken färg Buch har? Själv är jag högröd, men inte ideologiskt förståss. I morgon kommer riks på besök. Vem kunde ana det, i kvällsbadet!!!!!!!!!!!

Sån tur att det kan hålla i sig. Har redan retat upp mig inför Landsbygdsriksdagen också. Förra Landsbygdsriksdagen i Borås 2006 hade jag en redan utvecklad centernerv som gick igång. Den gången påtalade jag mina åsikter direkt till partiledaren. I år är det bäst jag låter bli. Vissa saker ska en partiledare slippa.

Det är jobbigt att vara proffs när andra inte är det. Eller hur? I morgon ska jag vakna lugn och fin.