Mat och prat - Stefan forever

Forever young, temat för firandet av Stefan Tornberg 50 år. Från scout till landshövding. Bra blandning av representanter ur alla de faser i Stefans liv. Gemensam nämnare för oss alla – alltid redo. Vi var precis så många att jag tvingades leta efter kända ansikten. Värdar var mandelpotatischips Jonsson med fru. Improviserade framföranden blandades med några lite mer inövade. Det minst inövade måste ändå stå för Frank Nilssons pappa, Mikael, och hans kompande på trummor och symbaler. Trummandes efter en egen måne medan resten sjöng efter Ted Gärdestads… Landshövding P.O Eriksson hade diktat så det stod härliga till, med ett bevarat Norrbotten som slutknorr! Riksdagshälsningar från såväl Maud som var indisponibel och herr Reinfeldt som höll behörigt avstånd. Bengt och Elisabeth Falemo mindes gamla tider och det gamla CUF-gänget från förr stod upp. Med text som följer:

Första brevet om Vojakkala-Stefan
mel: Sista brevet från Liikavaara-Frans

Långt upp i Sverige
där bor en kille
på politiken
han hava dille.
Han pratar långsamt
han pratar fort.
Ibland det händer
han får nåt gjort...

Som pojken Jorma
han kunde gorma
och väcka känslor
så att det storma
I tidningsspalter
han rörde om
Och den där Stefan
han stod bakom ...

De slogs mot kärnkraft
De slogs mot svälten
De slogs mot högern
och under bälten
De kämpa tappert
i många dar
Nu vara Gittan
med Stefan par...

Vi säga killen
han kunna tala
Han är ju Tornberg
från Vojakkala
Han åka Stockholm
tur och retur
Och nästan aldrig
han vara sur...

Dansade med alla som hanns med. Frank och jag tog ändå priset, skjortan hans började lämna byxorna men allt slutade väl i en taxi hem till föräldrarna på Bergnäset. Stort tack för en fantastiskt välordnad och underbar tillställning!