Till min kära moder

En ring av modernt snitt hon fick. Gummi, plast och metall.

Uppskattat av en design och plast- och bakelitsamlare.

Orange - hennes favorit.

Idag för 74 år sedan föddes min älskade mamma Märta. Yngst och flicka med fyra äldre bröder i Ramlöda Brunn, Helsingborg. För ett år sedan var vi nere på hennes sista födelsedag. Valrörelsen eskalerade och upplevelsen av hennes sjukdom, vårdbehov och framförallt mänskliga behov gav mig kraft. Kraft att bära en anhörigs sorg i livets slutskede. Kraft att föra hennes talan för den lilla mäniskans behov av mänsklighet och närhet, livet ut.

Centerpartiets ambition med den personliga omsorgplanen var i hennes anda.

Nedan publicerades efter hennes död under debatt i Kuriren mitten av augusti 2006. Tyvärr fungerade inte länken.

Att få dö med klippta naglar

Min älskade mamma på 73 år är döende. Hon känner det ovärdigt att betala 240 kronor för att någon ska klippa hennes naglar. Bästa väninnan på 80 år lovar komma över med sax, bästa glasögonen och hjälpa till. Samtidigt ber mamma om vindruvor, lite bananer och några lättöl. Det saknas, går inte att köpa där hon ligger.

På födelsedagen häromdagen "smugglade" vi in folköl och en snaps till kräftstjärtarna. Då både kände hon sig och såg ut som en människa igen. Valfriheten och rätten att bestämma över sitt eget liv ska inte försvinna när du blir äldre. Vardagliga saker som att duscha när du vill, få naglarna klippta, komma ut i friska luften eller att äta vad du vill måste finnas kvar. Det handlar om den personliga integriteten och att sätta människan framför systemen. Det handlar om värdighet och om att utgå från den enskilda individens önskemål. I den personliga omsorgsplan vi föreslår ges garantier för att du regelbundet just ska kunna få duscha, ha klippta naglar eller komma ut i friska luften när du vill, inte när någon annan ger dig möjlighet. Om garantin inte uppfylls ska du kompenseras.

Maten är ett annat exempel som ingår i omsorgsplanen. Den ska inte bara vara nyttig utan också välsmakande och vacker att se på. Om andan faller på ska det vara rimligt att serveras en avec till kaffet eller snaps till sillen och kräftorna. Att bestämma själv ger nämligen mer liv till åren. Det är något vi i centerpartiet vill slå vakt om.

Min mamma kommer, på grund av all smärtlindring hon erhållit, inte att veta om hennes naglar är klippta eller inte, då hon lämnar oss. Men jag gör det och ska se till att de är det. För henne är det för sent, men för alla andra är den 17 september ett viktigt val om man vill ha en vård, omsorg och ett slut i livet byggt på individens önskemål och värdighet.

Camilla Hansen

Andan i flaskan

Denna regniga dag lämnar många önskningar ouppfyllda. Hjortronsylten var färdigkokt på spisen, då jag kom hem. Med en husbonde från västerbotten kan jag tryggt veta att han vet då den är på bästa sätt. Men burkar och ösa upp är jag himla bra på. Efter en för längesedan avslutad epok som Tupperwareförsäljare har mer än ett och annat lock med burk passerat revy i hemmet. Många lock blev det... När jag då nu letade längst in i dessa köksskåp trillade så denna flaska fram. Efterlängtad förra året. Då jag inte kommer ihåg om det är nummer ett eller två så kom ändå känslan av nummer ett över mig. Och minnena med det. Det var varmt och riktig sommar. Riksstämma i Stockholm, min första. I tryggt sällskap av norrbottningar fick jag så förmånen att vara med om allt som hör en stämma till. Att jag var mest upprörd hela tiden minns nog alla i mitt sällskap. Imponerad av CUF i debatten, givetvis. Såg glädjen i ögon hos Muharrem och Jonny då de valdes in i partistyrelsen. Stoltheten hos deras nära och kära fångade jag också upp. Som helt ny försökte jag känna av allt som fanns. Mauds anförande samt snabba samtal med övriga allianspartiledare var inspirerande och starkt. Andan har jag burit med mig. En del inombords och resten i ...flaskan.

Filmen i våra liv

Dessa vägar vi vandrar genom livet. Som påverkar, ger oss styrkan och modet att nå lite längre om än att det känns både här och där. Att ta del av reportagen om Ingmar Bergmans död gör honom och hans verk bara ännu starkare men kan aldrig ge hel rättvisa till den epok och genre han berikat vår värld med. Hans verk gör att bortgången känns mycket naturlig i sammanhanget. Då teater och film skulle bli mitt skrå, och det jag växte upp med i familjen, var den hårda skolan och arbetsmiljön, fjäsket och "lobbyarbetet" en stor del av vardagen under ett antal år. Att söka in på Skara skolscen lite väl tidigt i livet var en prövning. Men växte gjorde jag. Efter arbete bakom teater och filmproduktion blev jag så väldigt kräsen. Nära på tjugo år sedan. Livet har gått vidare och idag är jag glad om jag hinner följa de senaste filmerna, via tvn hemma. Men när så det där suget kommer att få se en sanslöst bra film. Ja, då är det lätt att backa "bandet" för höjdarna är just värda att ses och ses igen. Att Ingmar Bergmans arbete är och bör vara en del av allas skolning är ett faktum. Tacksam att jag fick den förmånen. Resten av världen också.

Inkörning

Ja, nu hann jag inte. Men tanken var att fridfullt slå mig ner redan 06:42 och blogga om denna rusning på "plattan". Plattan menas nu den nedskräpade återvinningsstation jag använder i kvarteret. Kommentar finns redan på mitt blogginlägg från igår från grannen. Men som sagt i tro och hopp om att vara helt alena, ungefär som på hemlighuset, for jag så iväg för att på väg in till stan slänga lite av varje, välsorterat, på återvinningsstationen bakom konsum på Bergnäset. Men som sagt rena rama rusningstrafiken. Välklädda grannar med bagaget proppat var snabbt ikapp mig. En megagigantisk ny LLT-buss höll koll på oss och mitt i all denna trafik kom så också en av Norrmejeriets större långtradare. Helt slut direkt av all denna uppståndelse - denna första arbetsdag. Kollegialt prat på stadshuset och detsamma med partikamrat söderöver.

Gunnel, vår ombudskvinnan gör också sin första dag. Känns skönt att dela känslan. Hon kunde informera mig om attPosten ska flytta - i våra ögon, 10 nummer åt fel håll. Ösregn och för lite klädd, utan paraply, lätt reflekterande över slypriser och bankköer. Mild matthet får mig att känna att det räcker med inkörning för idag. Varsam och stegvis inarbetning av min position på arbetsrummet på c-expen känns lovande. I morgon är en annan dag.

Som vanligt folk

Städning, sista tvätten från landet, fortfarande fönstermålning av gammelfönster och husbonden som lagar diskmaskinen. En helt vanlig söndag så där i slutet på min semester. Det blir en smygstart nu i veckan. Då ringer det på dörren och en glad personlighet tittar förbi för en liten pratstund över en kopp kaffe. En personsympatisör som så härligt vill uttrycka sin uppskattning och önska såväl mig som familjen fortsatt skön sommar. Vi tackar för besöket och de vänliga orden.Att se mig i målar/hemmaklädsel fara runt i ett drivet hemmaliv verkade höja familjens status ännu något. Att ha en äkta hälft som tar mer än för mycket av alla måsten i ett hem och familejeliv, lovordades såväl av vår gäst som av mig. Det är dessa våra nära och kära som "bär oss fram" om jag får uttrycka mig så.

Att vi, förtroendevalda, är "som vanligt folk" är det nog fler som borde inse. Med mod, något lite tålamod, en och annan dag av svårmod samt mycket temperament försöker vi göra detta samhälle något mera mänskligt. Ett steg i taget, kan vara svårt när dansens virvlar lockar.

Att släppa taget

Det krävs en hel del att släppa taget om mail, blog och en del av omvärlden. Men efter ett antal dagar och det första längre uppehållet så är jag småskaligt tillbaka. Att bara låta det som känns få styra och med det även barnen och egna behov har varit en omväxling. Fick ett alltid lika trevligt och uppiggande samtal från vår Nihad, i fullmäktigegruppen. Önskar honom en välförtjänt semester inom kort. Ser fram emot höstens arbete, det gör vi båda.

Tio sätt...

Tio sätt att tillintetgöra din förening eller arbetsgrupp

1. Gå inte på gruppens möten.
2. Om du går, se till att du kommer för sent.
3. Tänk inte ens gå om vädret är dåligt.
4. Om du går på mötet, försök finna fel på ordföranden och övriga styrelse.
5. Acceptera aldrig ett uppdrag. på så sätt kan du alltid kritisera styrelsen.
6. Om du blivit vald till ett uppdrag, gå inte på uppgjorda möten.
7. Om du blir tillfrågad om vad du tycker, svara att du inte har något att säga. Efter mötet kan du då berätta för alla om hur saker borde skötas.
8. Gör inte mer än absolut nödvändigt. Om någon annan kommenterar det stora arbete som andra utfört, tala då om för alla att allt styrs av en liten klick.
9. Betala inte dina avgifter förrän du fått två eller tre påminnelser.
10. Bekymra dig inte om att skaffa nya medlemmar, låt andra ta hand om det problemet!

Det mesta kan alltid bli bättre. Med glimten i ögat och glada miner även så mycket lättare.

Safety before ...

Säkerhetsaspekter på det mesta. Så tjuvarna inte vet när man är borta. Så barnen inte tar sig in på icke önskvärda webbsidor. Nu så slutligen även för mig. Skulle söka på ett vin på systemets hemsida tydligen brilliant att doppa italienska torra kakor i, tyvärr, för mig, blev jag nekad åtkomst. Husbonden fixade givetvis till denna inställning som "drabbade" mig. Blev lite av nattvardskänsla här men det hela rörde sig om vino santo och cantuccini - fin fina grejer, som svärfar brukade säga om den kvinnliga personalen på äldreboendet. Nu kommer svåger och svägerska upp från Skåne så bloggandet blir lugnt några dagar.

Besynnerliga drömmar i natt. Sonen om vampyrer och jag om bränder så vi ser när nästa inlägg blir.

Ja tack!

Ja tack, till enklare möjligheter för arbetskraftsinvandringen. Världen är större nu än förr och vi en del av den. Vet hur jag slet för att skapa mig möjligheter att bli "godkänd" för att kunna få arbeta i mitt älskade Frankrike då jag var ung. Kompliserat värre, innan EU. Ett giftemål med en eu-medborgare var nästan på gång för att lösa dilemmat. Kämpigt värre att bli accepterad av folket där. Mognade i tid och åkte hem istället. Men tänk vad som hade kunnat bli om jag stannat.

Aronsbadet

Aronsbadet i Luleå

En del av den härliga "allemansrätten" sommartid i Luleå. Välbesökt av såväl gammal som ung. Med en blandsning av Luleås hela befolkning. Att bygga ut anläggningen för att kunna samordna personalresurser och behov hos de badande vore något framöver.

Att komma vidare

Möjligheten att nå mål och framgång i arbetet är för de av oss som är förtroendevalda mycket förknippat med det personliga varumärket. Vilka värderingar som verkligen styr beslut och tydlighet kring dem. Något vi får arbeta med hela tiden. Politik är inte opersonligt, därför måste vi våga vara personliga. Men även att vårda och utveckla detta vårt varumärke kräver sin insats och en väl avvägd sådan. Gärna med en handlingsplan som proffs skulle uttrycka sig. Men det är viktigt att kunna välja och välja bort. Viktigt är att fokusera på de aktiviteter som ger störst bidrag till omvärlden och störst utväxling för dig som förtroendevald och parti. Kanaler och aktiviteter som handlar om att hitta platser där du kan möta och kommunicera med just dina målgrupper. Det kan vara allt från ett telefonsamtal till ett stort evenemang. Om det är i ett föräldraråd, ideell förening, styrelsearbete, minglandes på stan eller något annat av dina rätta element så tror jag det leder framåt, för alla. Vad som passar är individuellt. Det är där vi är som bäst vi gör bäst ifrån oss också. Det är den välkomna styrkan i mångfald och tolerans. En stor del av Centerpartiet.

För kännedom

Vad gäller den insändare i kuriren som skulle kunna kopplas till centerpartiet vill jag bara klargöra att avsändaren avsagt sig uppdrag såväl som medlemskap i Centerpartiet. Aktiva medborgare med välkommet engagemang behövs, oavsett var.

Den första kyssen

Det ska börjas i tid... Så låg vi där i morse och läste, jag för dem, barnen, små härliga historier för barn om diverse väsentligheter i livet såsom utedass, bh:n, varför vi använder gaffel och så vidare. Intressanta historier alltihop. Då det där med puss och kram börjat väcka intresse tog jag seriöst kapitlet "Från nässlickare till långtradare". Hör och häpna så romantiskt.

"En kyss innehåller i genomsnitt 9 milligram vatten, 0,7 gram äggviteämnen, 0,18 gram organiskt material, 0,7 gram fett, 0,45 gram salt samt 250 sorters bakterier."

Tänk inte på det nästa gång...! Lättsam historik om hur det antas att kyssen vuxit fram historiskt. Från slickande i varandras ansikte - saltbehov, sin ledares fötter till den kända Judaskyssen. Informativt för mig i mitt nya skrå var: "Att kyssa på kind eller rakt på mun är en vanlig hälsning bland statsmän och politiker idag." Låter lysande! Så var det även i min uppväxtmiljö om än beroende på många utländska bekanta i familjen. Tillbaka till just den, familjen. Jag tror det dröjer för mina grabbar med den där första kyssen, att dömma av beskrivningen. Kära nån, men tids nog.

Transformers

Transformers, ett hyfsat lätt namn men en film jag inte glömmer. Eller som man inte glömmer, flera med mig. Då jag har en mäster som ofta påtalar att ordet man bör undvikas försöker jag skärpa till mig men ibland kan ... glömma det. I mitt gamla liv, som sambo med en skräckfilmsregisör i Malmö var det ett måste att gå på alla filmpremiärer. T2 - ni vet Terminator 2 var alldeles speciell. I teatervärlden jag växte upp i hemma i Helsingborg så var det genrep som gällde. Ofta med "pappa" på scen. Då Lejonkungen kom var det som en ny era i Disney. När jag så satt på denna minst av allt disneylika filmen Transformers och min tioårige son Douglas njöt, kände jag en ny era. På många sätt. Var alldeles vinglig av dessa impulser som hjärnan så snabbt mottagit och jag som har semester. Hur många centerpartister ses cykla omkring vingliga i centrum en söndagkväll, dessutom skyllande på utomjordiska robotar som vill människor gott och ont. Låter som en sämre valrörelse eller något annat. Hemma kan jag dock transformera om till det mer upprörda slaget emellanåt.

Jag har fått ett svar på min efterlysning innan idag av kaffeservisdelar. Från andra sidan - den röda alltså. Kanske lättare för dem att hitta delar än för mig. Tackar för svaret.

Måste skärpa mig, hörde ett mystiskt ljud här i vardagsrummet, frågade snabbt mina barn som tittar på TV, ganska uppforande dessutom - Vem är det som andas???

Dags att lägga sig tidigt ikväll tror jag. Må bra ni där ute!

Söndagskaffe - kopp

Söndagskaffe med min mormors gamla "julservis". Udda antal koppar och fat tyvärr. Stor begränsning vad gäller antalet lokala antikaffärer här i regionen gör att jag i drömmen snabbt hamnade i Stockholm eller Malmö för ett ögonblick. Där jag vet vilka butiker om skulle kunna tänkas ha fler delar. Sannolikt 1930-tal. Den röda färgen talar för det. Ett stort K undertill, kanske Karlskrona. Så tänk på mig om ni har en del eller flera eller springer på auktion. Assietter vore rena himmelriket.

Fredagen den 13:e

Har så i flera timmar skrapat, tappat, limmat och tvingat såväl mig som fönstret jag renoverar. En utflykt till Kalixmaskin för en röjsågssituation. Glass på stan med ett barn. Stod och tittade på samma kjol som kommunalrådets fru, även hon ett "super s". Hm... vem av oss vågar nu slå till? På radion har det ältats om denna otursdag. För många en turdag. Känner mig rätt nöjd med tillvaron hittills idag. Husbonden får semester nu också så det nya sommarlivet börjar.

Dödligt vapen, två stycken

Nytt användningsområde. Mormors vigselringar. På min hand. I linje med Fantomens dödskallering har jag nu under gångna natten avrättat ett antal mygg, på fel plats i mitt liv så att säga, i sovrummet. Lyckas alltså i dunklet pricka dem med just vigselringarna. Kanske finns det någon kraft sedan mormors tid som bidrar. Ett kraftprov som tärt på sömnintaget. Ska bli lite paddling under dagen och fönsterrenovering om regnet håller sig borta. Nu ska vedspisen tändas och kaffepannan igång. Barnen i utdragssoffan surrar i kapp med P3. God morgon!

Smakprov på landsbygdsutveckling

LULEBYGDENS UTVECKLINGPIZZA

· 1 stor påse arbete
· 2 kg idéer
· 2 tsk kunskap
· en lämplig mängd personer,
alltid mer än en handfull
· en del lyhördhet

Allt arbetas ihop till en smidig deg. Kavla ut degen till en stor plattform.
Stryk på ett tjockt lager engagemang. Skiva över en mängd visioner
Hacka lite galenskap, envishet och en nypa humor. Blanda med stor påhittighet och fördela det över plattformen. Strö över rikligt med vällagrad riven uthållighet.
Krydda med jäklar anamma. Gräddas gyllene i en vedeldad ugn.

Svårast av allt - ögonblicket då den är "färdig".

Det krävs mer än en socialdemokrat ute på en "öde" ö i luleås skärgård för att vända skutan. Men alla borde tvingas prova på. Landsbygdsutvecklingen ska inte särskiljas från övrig utveckling. Men det är inte de ideella krafterna som på sin fritid och nattetid ska bära ansvaret. Det inser näringslivet i Luleå. Därför är det min stora lycka att få medverka till att nya grepp och möjligheter skapas i samverkanston, där intresse finns. Finare grand final kan jag inte bidra med.

Regionalt samhällstrött...

Bättre vara ute på hal is och ha det glatt
än att gå i lera och sörja
bättre ta itu med livet här och nu
än tycka allting bättre förr ja
bättre bli förälskad fast man vet det kan ta slut
än att aldrig våga börja
bättre vara ute på hal is och ha det glatt
än att gå i lera och sörja...
(R. Broberg)

För flera år sedan då vår kära Lena Ek(c) besökte Luleå pratade hon och jag om att ibland kan vi bli så "samhällströtta". Det var vad jag för ett ögonblick kände då och även för ett uppretat ögonblick idag med anledning av den totala "regionsörjan". Hänvisar med glädje till herr Tornberg. Eländes gnäll från s över centern, men det är brukligt i denna region, så det var inget nytt. Herr Ögren (s) överglänser herr Petersen(s) vad gäller storleken, på Norrland. Sedan kan det vara behövligt med kunskap om våra respektive styrkor och möjligheter, svagheter och hot i de nordligaste länen. Något "midsommarnattsdrömmarna" från de fyra nordligaste länen försökte sig på men inte riktigt klarade, enligt mig. Verkligheten är viktig!

Erfarenhet kan ge perspektiv. Ge svar på frågor som kan tyckas viktiga och inspel för att vidga vyerna. På den för Norrbotten större träffen i regionfrågan var Jan-Åke Björklund ett föredömme, då han kunde svara på de stora och mest mindre stora men för många viktiga frågorna kring regionbildande. Därför föreslog jag då för kommunförbundets ordförande i Norrbotten och tjänstemän att just herr Björklund skulle processa i vårt län för att länet skulle få svar på frågor inför remissarbetet. Av det blev inget. Nu får alla tänka själv blev svaret från kommunförbundets ordförande, efteråt. Ja, ja det ska inte vara lätt. Och det för alla så viktiga underifrånperspektivet kan jag bara önska lycka till med. Vi har försökt, men som sagt det kanske behövs en skvätt paljett, för att göra detta lätt!

Klick och passion...

Så var jag så i gång igen och bloggsemestern abrubt avslutad.

Det sa bara klick... Så uttrycks det i ett program på tv i kväll. Om den där kemin eller kärleken som så på direkten känns - och i hela kroppen. Då det inte finns en chans att värja sig. Det hinns bara inte med. Vad känslan består av, det finns givetvis vetenskap inom detta men det blir så tråkigt - och allt kan väl ändå inte bara handla om sex, vill jag inte analysera sönder. För mig har det bara inträffat tre gånger här i livet. I något fall förstod jag det inte själv, förrän långt senare. Modet att ta tillvara dessa ögonblick och ge dem en plats i sitt liv är nog många av oss för fega för att göra. Jag har blivit bättre med åren. Låt oss vara passionerade, så ofta det går och på alla sätt!

I en annan del av dagens tidning fick jag så min kvinnlighet bekräftad, som om det nu skulle behövas men lite uppmuntran behöver vi ju alla då och då. med rubriken "Orgasm i två fjärdedelstakt". Vi talar tango. Favoritdansen, näst efter rumba förståss. Som det beskrivs där:
"Tangon är inte politiskt korrekt. Mesiga män dansar inte bra. Inte heller stela feminister. När män lär sig vara män och kvinnor att känna sig som prinsessor blir det bättre".
Underbart beskrivet. Fast jag skulle vilja byta ut ordet prinsessor till något mer erfaret och djärvare. Skulle med glädje lägga in lite mer tangoetik inom politiken kanske till och med lite Afternoon Tea, som brukligt med dans. Även om jag provat dansnivån med både ett och annat parti här i Luleå. Inom det egna är det bara att konstatera. Centerpartister är mycket dansanta och har kanske även god känsla för manligt och kvinnligt. Med förmågan att njuta därav!

Gamla tider - sommartider - framtider

Room with a view

Nu tar jag en bloggsemester . Välkomna åter!

Regntunga skyar

Plymspirean med sin regntyngda skönhet

Riktigt hantverk

Imponerad av positiva möten med kunnigt folk senaste dagarna. En ny bekantskap, med "snickar Dan" från Hortlax. Genom rekommendationer och heta vägmil möttes vi så på gårdstunet. Han ser möjligheter i allt, vi talar timtid förstås, men verkar vara en rationell, självständigt hantverkare och ser vissa saker med mina ögon. Ökar kundnyttan. Humorn var det inte något fel på heller, då han knackade på en vägg och milt uttryckte - det verkar fattas något här... Hyggligt värre - men uppriktigt.

Nästa goding var den redan bekante "sotar-Robert". Vår fine sotarentreprenör från Luleå, även Älvsbyn och Arvidsjaur på listan. I "stugan" blev det så upp till bevis för oss båda. Vi har träffats hemma, genom mitt uppdrag i Räddnings- och beredskapsutskottet. Dessutom var han så nöjd med sin senaste nyanställda. Vi kommer till det efter semestern. Inspirerande med dessa yngre förmågor, entreprenörer ut i fingerspetsarna.

Paddling, matlagning, inredningsdrömmar, lite huvudvärk och hetta. I en timring är klimatet dock det bästa. Som gjort för återhämtning från allt.

Fångade ögonblick

Förstår inte varför det känns som om jag ingenting hinner. Men kanske för att jag nu hinner fånga ögonblicken eller i varjefall då jag hinner upptäcka dem... Några fångar mig personligen, med biltutningar eller tillrop. Tackar för det. Dagens fångade ögonblick blev med ordförande för ryska föreningen Sputnik. Hon var djupt besviken över att de, som en mycket aktiv förening inte fått en ordinarieplats i invandrarrådet. Många goda idéer att ta fasta på inför hösten, tillsammans och för deras del i kd. Hon är aktiv där. Ett blixtbesök in på Räddningstjänst med en sommarhälsning till kaffet. Styrkan är lite sommardecimerad men ack så allert. Den sommarledige räddningschefen stannade till vid vår grind med familjen lastad för utflykt.

Så på Bergnäsets konsumparkeringen, nu alldeles för liten, fick Berndt Tiberg - denne husmanskostens entusiast, nästan köra över mig för att påkalla min uppmärksamhet. Snygga brudar tutar ju alla efter ... Som vanligt lika trevligt att växla ord med honom. Vi slåss om vem som har mest uppbokad almanacka. Båda verkar vinna. Därför är vi lika glada när vi "springer på" varandra.

För den som missat upplevelsen kan jag bara rekommendera ett besök på Granngården, för oss i branschen fortfarande Lantmanna. det är som i en annan värld. Inte varorna precis utan mer kötiderna för att få en liten bricka, nu har de placerat ut soffor också, för väntans tider eller så... I kassan får man ocksa glädje av sin stresshanteringsförmåga. Var bara tvungen att köpa något ur skivstället. " Folktoppen" de sanslöst knäppaste kultlåtarna, men attans så svenskt.
Det är en upplevelse på Granngården i Luleå, saknar faktiskt ord för det hela. Väl värt en dokumentärfilm, med all respekt i behåll! Kommer alltid därifrån med ett nytt minne och leende.

Ryktesvägen

Så var då den nya styrelsen för Hushållningssällskapet Norrbotten samlade i Öjebyn. Vice Ordförande Holger Henriksson, Ö Rödupp, Ewa Kauppi Brodin, Kangos, Nils Olov Lindfors Luleå, Runo Åhlund, Roknäs, Ingrid Johansson Landstinget och undertecknad. Ett bra gäng med så olika erfarenheter och och styrkor. Kommer att bli bra. Ordförande Per Ola Eriksson var som vanligt lättsam. Hans sommarledighet kan med lite tur börja arta sig mot helgen. Då tiden var knapp idag, och husbonden fick ta lite extra ledigt då barnen var hemma så skyndade jag mig att få följa med P O och Ingrid hemåt Luleå. Det blev en färd ensam med herr landshövding och värmeljus i baksätet. Låter något det. Undras vad för rykten det kan sprida, vi är säkert romantiker båda två.

Väl hemma i Luleå igen fick jag ila för att nå frisören i tid. En av dessa uppskattande äldre gentlemen som varje dag träffas på stan kom fram till mig och undrade hur det igentligen var. Han hade hört att jag dansat tango med kommunalrådet Kalle P. Just idag hade jag svårt att minnas detta. Förnekade därför bestämt. Sån är jag. För säkerhets skull! Men nu då värmen lagt sig något kan jag nog påminna mig att det kanske var tango vi avhandlade på Plannjas Guldbankett. En av mina gamla favoriter på den tiden tävlingsinstinkten var på topp. Men vad jag minns dansade vi som vanligt bra ihop, Kalle och jag. Takes two!

Företagsamt

Det gör mig så sprittande, Luleås första entreprenörskollo för högstadieungdomar. När det blev klart så var vi där - i entreprenörskollots Mecka - Trångsviken, Jämtland. Just för att få inspiration och ta intryck av dessa möjliggörare. Nu går det av stapeln här i Luleå. Många från Näringslivet som backar upp. Med rubriken - NU ÄR SOMMARLOVET INSTÄLLT! Hm... tala om marknadsföring.

Min dag, med sammanträde i Öjebyn med Hushållningssällskapet är nära på heldag känns det som. Men ny erfarenhet och nytt sammanhang är värt en del. Får se om temperamentet går igång.

Hushållnära tjänsteföretag sökes!

• städning och annat rengöringsarbete
• fönsterputsning
• återkommande enklare former av trädgårdsarbete i nära anslutning till bostaden
samt snöröjning i anslutning till bostaden. t.ex. snöskottning
• tillsyn och annan personlig hjälp till barnen då vi vuxna inte får pusslet att gå ihop och släkten bor långt bort.

På och avklädning och hjälp med den personliga hygienen klarar jag fortfarande bra! Skämt å sido. Det finns delar av mitt liv som verkligen behöver de övriga tjänsterna. Nu idag är det så 1 juli och jag kan på allvar se om det finns någon företagare som nu inte är uppbokad inför hösten.
Som au-pair i ett års tid i en mer eller mindre sofistikerad familj vet jag hur dåligt betalt och illa behandlad man kan bli då ens arbete inte är fullvärdigt klassat som ett arbete och med företagsetiketten i behåll. Att min mormor drev hushållsdelen med personal, vid ett samläroverk i Ramlösa Brunn, högst professionellt har nog satt sina spår. Mamma min fick arbeta som trädgårdsmästare medan de äldre bröderna spelade tennis. Såväl mormor som mamma slet hårt hela sina liv. De var värda hushållsnära tjänster - liksom min familj. Grattis alla företagare och vi kunder!

Skogskulturdag vid Storforsen

Storforsen är Europas högsta obundna fors med en fallhöjd på 82 m och ett av Norrbottens mest populära utflyktsmål. Storforsen besöks varje år av ca 150 000 personer och är därmed en av Sveriges mest besökta platser. Varje år arrangeras Storforsens dag och Skogskulturdagar.

Ett nöje att besöka. Nya bra kontaktar knutna.

Tre musketörer - Edgar, Douglas och Viktor

Slobben i panna

En dag för dokumentation för fotograf Staffan Nygren, Norrbottens museum.

De "tre musketörerna" vilar benen.

Tänt var det här,

minst 3 timmar innan tjäran rinner fram i tjärdalen