Lugnt vatten

Kommunstyrelse för hela slanten i dag. Lugnt läge.

Både kommunalrådet och jag gillar miljönämndens nya ordförande.

Både en och annan som växlar kommentarer idag om invigningen av Kulturens Hus, som väntat.
Vår stjärna, Stella Tormanoff (c) har en bra insändare i Kuriren om romernas situation. Hon är en av våra nya i CUF-styrelsen. Försöker få så många ungdomar som möjligt till uppstartsträffen på lördag i vår internutbildning. Dessutom är hon het som få på partiets internwebb. En förebild i engagemang och välkommen i gänget. Har hittat hem.

Hann med en utflykt på lunchen med miljöpartiets gruppledare. Tema "engagerade kvinnor och deras drömhus". Hon och jag har nämligen en gemensam nämnare här. Där andra kan drabbas av Martin Timell-ångest blir hon och jag lyckliga. Kanske en turné för några utvalda VIP personer efter sommarsemestern.

Tredje gången på mindre lång tid har nu barnen blivit mycket väl omhändertagna av den gode grannen Börje Espling, då de låst sig ute. Får nog fylla på grannarnas bullförråd om det ska fortsätta så här. Goda grannar var ordet.

100 dagar med den borgerliga regeringen

100 dagar har gått sedan maktskiftet. Vi vet att samarbete och framtidstro leder till resultat. Läs gärna partiledarnas artikel under DN Debatt idag.

Worth the wait - Kulturens Hus

Foto Staffan Nygren

Finsmakarna Monica och Alf Öhlund

Dags att bänka sig i konsertsalen

Andäktigt


Skönsjungande piteungdom



Petter Sundkvist och Torun Dance Company




Snygg Ante, Gry Forssell, Peter Mattei och Malena Ernman





Norrbotten Big Band





Världsartister allihop





Blommorna på plats

Kulturens Hus är verkligen till för oss alla. Därför var jag bara tvungen att ställa mig upp under välkomstapplåderna då musikerna intog scenen. Hela salongen följde och känslorna eskalerade. Det lös i blicken på dirigent Petter Sundkvist. Även om det kan vara "ovant med klassiskt" på scen, som någon sa eller "de där sneda tonerna" som en annan uttryckte sig om Tim Hagans jazz.

Satt bredvid min man och fullmäktiges ordförande Margareta Pohjanen från Gällivare och avnjöt kvällen. Vi njöt alla tre. Måste erkänna att en viss förälskelse uppstod för ett ögonblick då Norrbotten Big Band intog scenen. Samma kostymer men olika modeller av lila slipsar. Glimten i ögat hela tiden.

Malena Ernman och Peter Mattei gav naturligtvis världsklass.

Som Norrbotten Big Band spelade, "Worth the Wait", kan det enkelt sammanfattas, gårdagskvällens invigning av Kulturens Hus. Till min glädje väckte det känslor, alla de sorter. Stoltast kan vi nog ändå vara över Norrbotten NEO med modern orkestermusik i fokus och fantastiska musiker som framför. Personlighet och tolkning maximerat. Till och med jag som skånska fick hurven av Norrbottens kammarorkester tillsammans med Toruns Dance Company. Som sagt, stolthet och puls så det känns och åt alla - blir det i detta hus.

Med stolthet och puls invigs Kulturens Hus

Kulturens Hus. Denna kväll, helg och följande invigningsveckor är bara början. På de möjligheter jag ser och vet det för med sig.

I kväll, den stora premiärkvällen, kommer jag med stolthet och värme stiga över tröskeln till Kulturens Hus med centerparetiets gruppledarskap i hjärtat och mammas smycke som glittrar. Dem bar hon på invigningskvällen av, den då nya, stadsteatern i Helsingborg. Det är länge sedan nu, pappa stod på scen, och mammas klänning var ny och hemsydd. Kulturarbetarfamilj som det var.

Här ligger känslorna idag, hos de i Luleå som kämpat och trott på detta bygge. På vad det bidrar med för vårt Luleå. Många slår sig för bröstet när det nu invigs. Varsågoda! Jag vet hur centerpartiet och förre gruppledaren tillsammans med andra kämpat för detta. Villket inte ska glömmas. Lennart Lindström hade mått som en kronprins ikväll.

Kritikerna må göra sitt jobb dygnet runt. Nu ser vi till möjligheterna och njuter av livet och invigningen. De som arbetat med det har slitit och är värda en eloge. Liksom alla medverkande och byggare.

Jante, Luther och Ågren må icke göra sig besväret ikväll!

...och nu ska julen ut!

Stadsparken i Luleå

Vänortsmöte i Luleå

Vänortsmöte i Luleå under invigningen av Kulturens Hus. Temat var givet. Deltagare från Kemi Finland, Zenica Bosnien-Hercegovina, Murmansk Ryssland. Tromsös reperesentant kom senare. Ringköbing Danmark har förhinder av en kommunsammanslagning. Det har de i övrigt varit duktiga på i Danmark.

Håkan Wiklund, Utvecklingskontoret beskrev möjligheterna i

Luleå Buisness Region

Kultur är gränslöst och skapar demokrati

-18 grader kallt på altan men solen och utsikten värmde

Mot ljusare tider med vänortssamarbetet

Luleå CUF-avdelning tillbaka!

Utöver det vanliga och det bästa hittills, under min gruppledarepok, gruppmötet i går kväll. Nylackat golv, cafémöblering det bästa av vetelängder och medlemmar. Fullsmockad lokal, återvändare från förr, nya intresserade och hela ordinarie gardet. Så hade jag då en ödmjuk ambition att före mötet få ihop de yngre nya. Vindarna blåste åt rätt håll så tjugo minuter innan ordinarie gruppmöte började har vi då återbildat den slumrande CUF-avdelningen i Luleå. Ordförande är nu Per Erskjäns med erfarenhet av CUF sedan länge. Hårt arbete väntar och det börjar direkt såväl med kompetensutveckling som rekrytering av fler medlemmar. Lätt salig var jag. Gunilla Sehlin från Stadbyggnadskontoret gjorde en föredragning om ärendet av byggande av bostäder vid Svartöbrinken där bostäder och dess påverkan på hamnverksamheter är knuten. Livliga diskussioner och bra resonnemang. Så fortsatte det hela kvällen och då mötet slutade 22:30 och vi hållit på i fyra timmar satt fortfarande ett gäng kvar och diskuterade. Inte för att det bör bli en tradition med så långa möten men en höjdpunkt på rätt och bra engagenag var den kvällens behållning. Till och med jag var nöjd!

Graffitti är hett!

Den våg av klotter vi ser i Luleå idag kan vara ett uttryck dels för det stora intresse som finns, som ofta går i vågor, och dels för en slags ilska mot att vuxenvärlden försöker begränsa en uttrycksform. Det som utan lov målas är enligt tolkningen förbjudet och klotter. Det som uppförs med lov blir då graffitti. Något förenklat uttryckt. Ett antal signaturer med stort symbolvärde inmålade i en bild är en del av "uttryckssättet".

I Barnkonventionen, artikel 13, sammanfattas det hela väl: "Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer."

Det är inte bara unga som är engagerade i graffitti och klotter. Även vuxna bryr sig - fast många är mest arga och vill stoppa det. Frågan behöver komma upp i ljuset. Det vore bra om alla kunde lära sig att skilja på klotter och graffitti - inte bara vuxna utan även unga. Här är informationsinstser pågång att riktas mot såväl årskurs 4 som 7. I det senare fallet lite väl sent.

Gentemot unga kan en framgångsfaktor vara att skapa opinion om att det inte är coolt att klottra. Detta kan ingen annan än de ungas egna förebilder skapa. Att gäcka en "klotterpolis" däremot, kan bli en populär sport. Vi måste komma ihåg att det inte är alla unga som har vettiga vuxna förebilder hemma.

Var tog planerna på en Graffittifestival vägen? Bristande insikt och samverkan mellan kommunala förvaltningar?

Graffittifrågan är ett skolexempel på frågor som engagerar både vuxenvärlden och ungdomar och där de båda världarna krockar. En god idé vore kanske att ordna något slags hearing med politiker, tjänstemän, föräldrar, arbetsgrupper och intresserade ungdomar?

Grusat och saltat på sina håll

Efter att ha halkat runt i verkligheten idag kan bara konstateras att det är på parkeringarna man går säker, som fotgängare. Det är där det är mest och bäst grusat. Kändes trots det tryggt att halka fram vid Räddningstjänsten i morse på väg till pulshöjande aktiviteter på Nautilus. Inte varje dag jag har tillfälle att spinna loss med ekonomichefen. Nu ska det bli bättring på det. I varje fall två morgnar i veckan. Måste vara i form för "budgetarbetet"... i vår.

Avarter av halkbekämpningsåtgärder har så upptäckts i Coop Arena. Några missanpassade antisportfantaster eller kanske modofans... har gjort ett nattligt saltsabotage i mittcirkeln. Säkerhet och ansvarsfrågor får nu hög prioritet. Innerst inne är jag övertygad om att det är några som kanske inte fått samma sportsliga chans här i samhället och då måste vi nog ändå tillåta oss räkna bort modofans.

Stanna hemma!

Med risk för att för all framtid se ut som en järngrind över hela kroppen tog jag ändå sats att ta mig ut mot brevlådan. Iskana med hällregn. Skulle behövt ett par jubilumsbroddar idag. Känns som jag har såväl insikten som behoven för det. Ni som har ett hem - stanna där!