November en underskattad månad!

Ljusmanifestation till minne av drogernas offer samt vernissage av kulturföreningen Magmas konstutställning på Storgatan 61, fick kommunalrådet och mig att dela på gracerna efter fackeltåget. Han tog IOGT och jag fortsatte till kulturföreningen. Fika fick vi båda. Mitt med bubblor och hans med doppa.

Fastställande av nomineringar till kommande mandatperiodens uppdrag i kommunala nämnder och styrelser avhandlades med kretsmöte uppe på Ekoarenan på Kronanområdet. Solveig Eriksson från Invandrarservice visade runt i lokalerna och beskrev verksamhetens möjligheter och behov på ett inspirerande sätt. Kvällen kändes kort då frågorna var många.
Vi får anledning att återkomma.

Fantastiska syner då energisparbyggande kombinerats med god arkitektonisk utformning ute i Europa. Intelligenta och vackra lösningar för såväl barn, studenter som äldre. Påkostat eller i budgetvariant. Det finns lösningar på det mesta. Inom LULEBO är omvärldsbevakningen god.

Det egna engagemangets och arbetets värde strålade över ansiktena på arbetslaget i Gäddvik som sköter om fåren, hönsen, bakar bröd och planerar inför vårens primörer. Moussakan på lamm till lunch smakade bra och synen på lokala politiker kan ha förbättrats. Att det droppade in genom taket i baracken är en skam. Är det arbetsvillkor värda arbetsglädjen de ger?

En välsmakande och känslomässigt varm lunch blev jag inbjuden till hemma hos centerkvinnornas fantastiska Valborg Bylund i Rutvik med körsångsglada dottern Ingrid Wikström, som sitter i barn- och utbildningsnämnden med undertecknad. Inskolning i centerkvinnornas dåd och storverk stod på menyn, förutom den utsökta omelett jag blev bjuden på. Tre kvinnor runt ett bord med lysande ögon som brann ikapp med ljusen. Var tvungen att slita mig från mötet inför nästa, med god insikt om dagsläget hos centerkvinnorna lokalt och förståelse därav. Något att ta med till distriktsstyrelsen.

Domsöndagen med temat utanförskap. Vi var fyra, kvinnliga, kommunpolitiker som ställde upp på detta goda initiativ. Med en högmässa där utanförskapets ord förmedlades av dem som var just utslagna, utfrusna, mellan åtgärder och utan möjligheter, just nu. I vårt Luleå.
Så nära, så hårt och så svårt. Vilket berörde oss alla. Att svara på frågor som bygger på rikssystem vi lokalt inte kan förändra är en utmaning. Vi för åsikterna vidare, behoven lika så. Men de lokalt praktiska lösningarna som kan underlätta för våra luleåbor ska vi ta på oss. Samverkan kan lösa mycket, tillsammans med lite kreativitet. I centerpartiet har vi mycket.

Fullmäktigemötet i november, det första med nya gruppen var lugnt men förväntansfullt. Stefan Tornberg, Nihad Hodzic och undertecknad som är nya tillsammans med Carola Lidén var alla uppe i talarstolen i valda frågor. Riksdebatten kring socialförsäkrings- och A-kasse frågorna skötte Stefan galant. Nihad gav jämställdheten och mångfalden en rejäl knuff i rätt riktning. Budgeten skulle försvaras i kort. Förbättring av samordning kring LSS:en och utredning av införande av Arvika-modellen för att möjliggöra mindre livsmedelshandlares möjlighet att lägga anbud till mindre köksanläggningar bifölls. Våra ersättare Ann-Sofie Wänstedt och Anna-Greta Svedberg förde bok över insatser och resultat. Något ovant att sitta still på en stol från 13:15 - 18:39, även om jag gjorde allt för att få anledning att röra på mig.

Avdelningsmöte i Brändön, hemma vid köksbordet i storköket hos potatisodlar Anders Nilsson som sitter i miljönämnden. Dagsaktuell allmänpolitiska diskussion med en spännvidd från avsaknad av cykelvägar till Kulturens hus som inte kan ta emot riksteaterföreställningar på grund av bristande utrustning. Härlig stämning med erfarna medlemmar och fina uppslag till aktiviteter till våren, en och annan falukorv inblandad. Suget efter studiecirklar och ett hus att enas kring som bygdegård i byn får vi gå vidare med. Och så en ko som kalvade mitt i fikat, förstås. Som sig bör.

Årets sista gruppmöte på centerexpeditionen var ett av de muntrare. Lokalen sprängfylld som vanligt. I mångfaldens tecken fick vi hälsa två nya medlemmar välkomna som förutom ett brinnade centerengagemang även berikar oss med en kulturell bakgrund från såväl Bulgarien som Egypten. Det känns härligt! Lika härlig och i nivå med en studiecirkel utgjorde presentationen av oss ”gamlingar” som genomfördes på en överlag god engelska. Även om en och annan höll sig något kortare än vanligt.

Mötets stora diskussioner var kring;
-Bygga och bo hamnnära kontra näringsliv, miljö och ett bristande helhetsperspektiv med avsaknad av konsekvensbeskrivning. Vad vill vi med infrastrukturen, Norrbottniabnan, hamnen och vägarna i samklang med byggande av bostäder och näringslivet? Visionärt politiskt tänkande och bra underlag bör ligga till grund.

Hur vill vi att kommunen ska växa och utvecklas i framtiden och inte bara de närmaste 3 åren… Även om vi förordar en efterfrågestyrd planering som syftar till lyhördhet inför kommunmedborgarna såväl som exploatörerna måste det dock stämmas av med de allmänna intressena för en hållbar utveckling i ett helhetsperspektiv, vilket saknas idag.

- Opinionen kring bevarande av den äldre bebyggelsen med Fritz Olssonhuset i spetsen. Hur hög ambition vill vi ha vad gäller en god bebyggd miljö och lokal identitet med historisk förankring? Det går säkert att arbeta fram ett bra genomtänkt förslag. Tills det kommer får vi hejda våra åsikter.

- ”Susannorna i badet” som vill lyfta jämställdhetsperspektivet vad gäller utrymmesfördelningen mellan män och kvinnor på Pontusbadet fick igång en del. Vårt handlingsprogram lyfter just flickor och kvinnors möjlighet till lika möjlighet till fritids- och kulturaktiviteter. En god praktisk centerlösning i frågan är på väg.